Haleakala

Första dagen på Maui bestod av strand och bad. Vi tog det lugnt eftersom vi båda var trötta efter natten på flygplatsen och att vi visste att dagen efter skulle bli tuff.

Under vår andra dag skulle vi åka upp till en vulkan vid namn Haleakala där vi skulle vandra två mil i mycket kuperad terräng. Efter sex timmars vandring med endast några få femminuters pauser var vi äntligen framme. De sista fem kilometerna var otroligt branta och när vi äntligen kom fram var man lagom mör i kroppen. Belöningen blev att få njuta av den vackraste solnedgång som jag någonsin sätt.

Vi bor på ett ställe som heter Banana Bungalow. Något jag kan rekommendera om ni ska åka till Hawaii. Varje dag har de gratis utflykter, så man behöver aldrig vara rädd för att man ska vara uttråkad...

/Julia

San Francisco och Yosemite

Så då var det äntligen dags för San Francisco innebar att äntligen få återse Sophie. Resan från gick utomordentligt. Trots att det jag möttes av skylten "extremely high risk for terrorist attacks" när jag gick igenom säkerhetskontrollen.

Jag kom fram till San Francisco och tog tåget in till downtown. Efter att ha irrat runt bland gatorna lyckades jag tillslut hitta fram till Globetrotters Inn där vi skulle bo. Efter ett kärt återseende gick jag och Sophie ut och åt Sushi.

Vår "första" dag i San Francisco skulle bestå av alla måsten man måste gjort när man är i San Francisco, som att se Fisherman's Wharf, som vi båda kom fram till att det var oerhört ovärt. efter Fisherman's Wharf tog vi spårvagnen ner till Castrokvarteren, också kallat gaykvarteren. Vi hade blivit tipsade om att Golden Gate park skulle vara något värt att besöka, så vi bestämde oss för att promenera mellan Castro och parken. Något vi inte visste var att kartan inte var skalenlig. Många uppförsbackar senare kom vi äntligen fram. Vi var lite besvikna på parken eftersom det visade sig att den delen vi kom till bestod till största del av uteliggare. Vi gick fram till en polis och frågade var den fina delen av parken finns.

Han sa: Fin del, i denna parken? Det tror jag inte i kommer hitta. Eller hur långt är ni villiga att promenera?

Eftersom vi redan var trötta efter promenaden från Castro, bestämde vi oss för att skippa parken och istället bege oss upp till Golden Gate bron. Klockan hade blivit eftermiddag och molnen hade försvunnit och Golden Gate bron badade i sol.

Vi tog ännu en promenad över Golden Gate bron och under var kitesurfandet i full gång.

Efter en mycket lyckad dag i ett underbart San Francisco var det dags att sova. Dagen efter skulle nämligen bjuda på tidig uppgång för avfärd mot Yosemite.

Klockan halv sju hämtade bussen upp oss för avfärd mot nationalparken. Efter fyra timmar i bussen var vi äntligen framme i ett soligt och varmt Yosemite.

Yosemite bjöd på underbara naturupplevelser. Jag hoppas jag kan sammanfatta det ganska bra på bilderna här nedan. Direkt efter att vi kommit tillbaka från Yosemite åkte vi ut med vår packning till flygplatsen som också skulle vi bli vårat hem för natten eftersom vårt flyg till Maui skulle lyfta tidigt nästa morgon.

Sista dagarna i Cape Hatteras

I fredags åkte vi ner söder för att kolla på ett "känt" fyrtorn i staden Boxton. På väg ner ville Pat och Jessie testa på kitesurfingen så vi stannade till på en strand. Efter en halvtimme gav de upp eftersom det var för svag vind. Precis när vi skulle gå in i bilden kom det fram ett kamerateam till oss och undrade om vi kunde ställa upp på en intervju för en kitesurfing företag.

I lördags var vi och såg Kings Of Leon i Virginia Beach. Fantastiskt bra var det och jag åkte på hedersuppdraget att köra hem på natten. Vi stannade till på en bensinmack på hemvägen och jag gjorde den underbara upptäckten att Ben & Jerry's kostar bara halva priset i jämförelse med i Sverige.

På söndagen blev det med surf, men eftersom vågorna var i svåraste laget för nybörjare Julia gav jag upp efter en fyrtiofem minuters paddlande.

Pat som tyckte synd om mig var så snäll och erbjöd sig att åka ut med mig och kitesurfa.

Efter en kväll som bestod av fantastiskt kitesurf väder och underbar jetski åkning i solnedgång kan jag sammanfatta söndagen som mycket lyckad.

Wakeboard och Kitesurf

De senaste dagarna har bestått av wakeboarding och kitesurf. Häromdagen frågade Jessies vän Pat mig om jag ville hänga på hans grupp som han undervisade. Under dagen skulle de gå igenom wakeboarding. Grymt tänkte jag och anslöt mig till gruppen. Wakeboardingen gick riktigt bra och i slutet av lektionen testade jag med en surfbräda istället. Så fantastiskt roligt hade jag det!

Under kvällen fråga Pat om jag ville följa med under näst kommande dag också, men då skulle det istället vara kitesurfing på schemat. Detta är alltså det jag sysselsatt mig med idag. Kitesurfing från klockan halv tio- fyra. Kitesurfingen gick fantastiskt bra. Kitesurfing är otroligt roligt men samtidigt krävande. Samtidigt som du ska styra "kiten" ska du hålla reda på hur vinden blåser och rikta brädan åt rätt håll. Tränaren var så nöjd med mig att han erbjöd mig att jag skulle få vara med imorgon också.

Nu har jag en kladdkaka som väntar på mig i ugnen. Hej Hopp!

/Julia

Dagen då Earl kom till stan.

Vi vaknade upp i torsdags av nyheten att Earl var påväg rakt emot oss med en vindstyrka på 215 km/h. Vi gjorde då det kloka beslutet att evakuera ön. Vi åkte börjar köra norrut och efter ca två timmars bilåkande nås vi av informationen att Earl har ändrat riktning. Bra tänkte vi, men bestämde oss ändå för att inte vända hemåt. Vi bestämde oss i stället för att köra en timme till och spendera natten i Virginia Beach. Vi checkade in oss på ett motell. Jessie och jag blev lite uttråkade och bestämde oss för att gå för en springtur. Efter ca tvåhundra meters springande kör en kille upp brevid oss och ger oss förslag på om jag och Jessie är intresserade av att hitta på något. Vi svarar honom att vi inte är intresserade av något annat än vår springtur. Han kör besviket vidare. Tre tutningar senare bestämmer vi oss att vända hemåt, överens om att springa i Virginia Beach är förmodligen farligare än att vistas i Earls närvaro.

Dagen efter vaknar vi upp tidigt fast beslutna av att få komma hem till vårt kära Waves.

Vi kommer fram till bron som ska ta oss ut till ön klockan tolv.

Där tar det stopp. State Troopers (speciella poliser som "styr" i staten) blockerar vägen. Vi får veta att vi får vänta i ca tre-fyra timmar. Det blev inte riktigt så...

Istället blev klockan sex och vi får veta att vi inte kommer komma hem förrän klockan sju morgonen efter. Hmm, tänker vi, detta är ju inte riktigt det vi vill och planerat för...

Jessie som också arbetar i "fire department" ringer sina kompisar som säger att de kan komma och hämta oss. De kontakter sheriffen som är ansvarig på hatteras island, han godkänner att Jessie kommer över och tar med sig sina två vänner + hund.

När Pat och Joel kommer upp till bron för att hämta oss avfärdar State Troopers dem med att de får endast ta med sig Jessie tillbaka över bron.

State Troopers stod inte så högt i kurs hos oss då. Inte under hela tiden faktiskt...

Pat och Joel berättar för oss att det enda sättet att få oss över innan klockan sju morgonen efter är att jag och Judith hoppar i bagaget och på det sätter gömmer oss från State Troopers. Jag kände inte att jag ville bli utsparkad från landet för att ha gömt mig i bagaget så jag, Judith och Jessie bestämde oss för att stanna över natten.

Natten spenderades alltså i bilen och på gräsmattan utanför. Hela natten fick vi dock genomlida att de i några bilar från oss envisades av att spela Bon Jovi hela natten.

Igår fanns det äntligen tillfälle för mig att surfa. Riktigt fint var det. Enligt Jessie gjorde jag riktigt bra ifrån mig också, så det var riktigt fint. Lyckades stå upp på andra försöket.

På kvällen gick vi till gymmet och körde lite boxning.

Idag har vi än så länge varit ute på en liten springtur, och nu blir det kitesurfing. Önska mig lycka till!

/Julia

Cape Hatteras

Då har man äntligen återförenats med sin vän Jessie. De två första dagarna har bestått av sol, värme (!), Jessie har lärt mig hur man använder kiten till kitesurfing och jag har kollat många timmar på när andra har surfat.

Dagarna har också bestått av att folk har oroat sig över orkanen som beräknas komma hit på natten mellan torsdag och fredag. Detta var också det första Jessie sa till mig efter att vi träffats i måndags kväll.

Det lät ungefär såhär:

- Hi Julia, It's so nice to see you again. I've missed you, by the way, there's a hurricane coming on thursday.

Ikväll har vi packat ihop alla våra saker efter att det blev klart att orkanen Earl kommer att träffa Cape Hatteras där jag befinner mig, och vi tyckte inte det är värt och stanna och se vad orkanen kan föra med sig. Så i morgonbitti lämnar vi denna vackra plats mot nya att upptäcka. Men ingen behöver oroa sig, vi kommer att befinna oss i säkert förvar, förhoppningsvis långt långt bort ifrån Earl.

Nu ska jag, Jessie och hennes rumskompis Dominique gå till ett födelsedagspartaj, jag och Jessie har gjort födelsedagstårtan.

Sköt om er alla.

Kramar

/ Julia